annatheresapersson

Det måste regna för att något ska kunna gro

Frågan är vad det är som kommer gro

Frågan är om jag är stark nog att ta reda på det

Egoism

I min tillvaro så slutar det aldrig regna

Det fullkomligt vräker ner vatten

Men det har en mening, meningen att nått nytt ska kunna gro

Egoism

Det duggar, avtar, det slutar regna, den friska luften tränger sig på

Den har total makt över friheten och över det förgångna

Undra vad som erbjuds? Stopp titta inte bakåt...

Egoism

Tack hjärtat för att jag fick publicera den. Med tanke på hur underbar denna skrift var så vill jag bara se fler!
Puss

Under julaftonskvällen fick jag för första gången se hela filmen, "Tomten är far till alla barnen". Filmen i sig tycker jag är ganska festlig och underhållande och den fyller sitt syfte att roa några halvtimmar eller så. Men sen plötsligt insåg jag att jag är mitt i filmen. Min släkt som jag har lärt känna den har alltid varit liten. En mormor, några morbröder och min mamma och syster. Sedan skaffade morbröderna sig familjer och några kusiner kom till. Här är dem
Till den skaran finns det även en Isac men han sov mest hela tiden då kameran var i bruk. Sen finns det ju några kusiner på min pappas sida också men med dem har jag mycket liten kontakt.

Men sen Tomen är far till... då? Jo, min morfar som jag aldrig lärde känna lyckades fixa fram lite kids. Min mamma har en halvbror och två systrar till förutom de som redan fanns. De har alla olika mammor och de har alla egna familjer. Så från att ha haft 8 kusiner, så har jag nu ca 15 stycken! Ganska amasing. En av dessa är en riktig goding, det är min jämngamla morbrors lille pojk Elliot.  Han sitter i mammas knä (Min mamma som för övrigt har gått ner 25 kilo och är otroligt vacker, bra mamma!) Det är riktigt roligt att träffa dem, vi är fortfarande främlingar, men samtidigt får man bjuda på en kram eller två, det är ju ändå jul ;)

 Juldagen firades hemma hos min kära mormor. Vi orkade ingen mer julmat utan satsade på kyckling, tjaa, lite lutfisk erbjöds dock, men det är ju något helt annat än det feta julbordet som står mig upp i halsen idag. Jag äter ju inte lutfisk så ner gick kycklingen i sällskap med några köttbullar. jaja, julmat, men vad då, det är ju mamma som gjort dem. Det finns inga godare.

Tack för en fin jul kära släkt och vänner. Ni betyder mycket för mig

Skåne Baby!

Nu har jag och Dojjan tagit oss hem till Skåne, Kristianstad närmare bestämt. Här väntade fem olika julfirande, priset man får ta när man är skilsmässobarn, men tro det eller ej, eftersom det är Min verklighet så kunde jag inte ta det mer lugnt än jag gör. Det är trevligt men eventuellt lite stressigt hehe...

När jag rullade in i Skåne så kändes det direkt att jag var hemma. Jag har inget behov av att bo i Skåne, jag lutar mer åt Göteborg, men jag älskar verkligen känslan av att komma hem. Åkrar öppnar sig, skogen förändras och blir än med underbar och fågelskrämmor breder ut sig... ehh.. VA? Finns det fortfarande fågelskrämmor? Helt sjukt ju, ett hemmabygge bestående av pinnar som spretar som en streckgubbe och en sliten overall, en sån där blå som alla bönder har, ska vakta böndernas åkrar. Haha, jag blev i alla fall snopen, för en liten stund, men trots allt, jag är ju i Skåne baby ;)

När man sitter i bilen och chillar och avverkar mil efter mil så går tankarna ganska vitt och brett. Jag kom att tänka på min sjal, min palestinasjal. Den har varit på flera äventyr som har skett utan mitt övervakande. En gång rövades den bort av folk som tog med den på efterfest, omtänksamt, men de tog inte med den hem dock. Andra gånger har den varit på väg in i en bastu i form av ett höftskynke som skulle skyla Melins heligaste, puuh! Jag hann rädda den. Nu var den då åter borta igen och för detta fälldes stora tårar. Jag beklagade mig till en vän som hade sin palestinasjal på sig och frågade vart han hade köpt sin. Han tittar på mig, drar av sig sjalen och lägger den runt min hals. Han sa att den kunde jag ta, för utan palestinasjal, det skulle jag inte vara! Tack tack! Igår stod jag i Liris tvättstuga och slängde in min tvätt, först hittade jag den nya palestinasjalen som min vän hade gett mig, två klädplagg ner, DÄR VAR MIN SJAL! Herregud, under en fin liten prydlig fylla hade jag lagt ner min sjal i tvätten med hopp om att slippa undan röklukten. Fuck! Vad ska jag nu göra med den nya sjalen? Jag tvättade den i alla fall, vek den som jag ville ha den och lade den tillrätta runt min hals. Den är här hos mig nu, tokigt fin men med ett påminnande om det moraliskt riktiga, vad faan ska jag göra nu?!

Jag fick just lust att sola, sola solarium, herregud det känns som en synd att jag ens tänkte tanken Jag och Stefan ska bege oss utomlands till varmare breddgrader i januari och eftersom jag är som den röda faran när jag hamnar i solen så vill jag sola lite innan för att med lite färg förebygga en eventuell RED ALERT-varning på stränderna utomlands. What to do, what too doo...

Nu sitter man på Campus (älskar att man i sin blogg får skriva MAN utan att det ska bytas ut mot något annat så att det inte ska syfta till en könsbestämning och som är strängt förbjudet i uppsatser!)och det ekar tomt mellan alla husen. Stallet har julstängt, vännerna har julstängt och snart, snart så stänger skolan en pytterunda för julen. Jag ska inte julstänga, jag ska ha toköppet. Alla familjemedlemmar, nya som gamla ska träffas, julbord ska fram och tillbaka. Klappar ska öppnas och beskådas. Otroligt roligt tycker jag! Min syster är den som alltid har varit en jultok och som har styrt, donat och fixat och haft en omättlig julstämning i sig. I år är den stark även för mig. Jag fick en av de mest fantastiska julklappar någonsin och kan verkligen inte sluta le! Jag har en underbar familj och med den en hel hop med vackra fabulösa vänner och pojkvän. Snart är det jul allesammans, jul i varje hus och stuga och i varje hjärta som stjärta... =)

Fy faan vad jag är trött på mitt eget sällskap just nu! Sliten till tusen och skabbig som aldrig förr. Självömkan i sin förkylningsmisär är roligt, men bara en liten stund. Att vara ifred och rå om sig själv är också roligt, men bara en liten stund. Rädda mig från min ensamhet dammit!